Käglans historia

From Käglans bygdeförening
Jump to: navigation, search

Istiden

Istiden släppte sitt grepp sakta över Sverige under tidsperioden 15000 till 10000 år sedan. De första människorna som kom till Sverige kom till Skåne. Berggrunden var nedtryckt under havsytan. Så det dröjde innan Käglan dök upp över havet med hjälp av landhöjningen. Några öar kan man tänka sig stack upp i Ancylussjön. Tiden då Östersjön inte var hav utan vattenmassorna från issmältningen tog sin väg via Sveafallen och Letälvsdalen. Att det kunde bildas en sjö berodde på en sammanhängande landmassa ned till kontinenten. Havsnivån var lägre och Skåne låg högre.

Jägarstenåldern 6000 fkr – 4200 fkr

Högsta vattennivån.

6000 fkr Omkring år 6000 fkr skapades ett sund mellan Skåne och Danmark. I och med detta torde Käglan nått ovanför ytan som en skärgård. Tall och hassel växte på de högsta platserna men ersattes av en lövblandskog med Ek, lönn, lind, ask och alm. Kusten låg på ca 55 möh och det var 2-3 grader varmare än idag. Strandvallar skapades på Käglan under denna period. Man kan anta att stenåldersmänniskor från Kilsbergen koloniserade Käglan. Med kanot fiskade och jagade man bland skären. Säl var vanlig. Dessa kustjägare levde antagligen som nomader.

5700 fkr Under 90-talet grävde man ut en stenåldersboplats vid Skogsmossen. Det var i och med den nya järnvägen som dessa fynd gjordes. Boplatsen är daterad 5700 fkr. Kulturen kallas trattbägarkultur efter de trattformade lerkärl som man använde. Man hittade också en offerplats. Naturen var en skärgård/ halvö i Litorinahavet. Det var ett behagligt klimat något varmare än idag. Ädellövträd dominerade i skogen. Man jagade bla säl. Man odlade vete och korn. Fynd av bergartsyxor.

5000 fkr ca 50 möh. Havsnivån stod lite stilla en period pga landhöjning samtidigt som havsytan steg. Strandvallar bildades på Käglan.

Bondestenåldern 4200 fkr – 2300 fkr

Stenåldern.

4000 fkr Övergången från jägarstenålder till bondestenålder skedde långsamt. Det fanns med all sannolikhet en motvilja till förändring. Riktigt varför man ändå ändrade till en mer arbetskrävande tillvaro kan röra sig om ändrade sociala faktorer. Antagligen försämrades kvinnans status vars tillvaro blev mer begränsad i bofastheten. Krig är en ny företeelse med bondestenåldern. Tillika en viss befolkningsökning. Men övergången betydde inte att man lämnade jakt, fiske och samlande. De första bönderna var främst boskapsskötare. Man hade får, getter och svin

3800 fkr Det sker en förskjutning från boplatser utmed kusten till inåt land där åkrar kunde brukas. Jorden blir viktigare än bryggan. Lind och alm minskade medan gräs och grodblad ökade. Fortfarande är det boskapsskötsel som är huvudnäring.

3200 fkr Den gropkeramiska kulturen tar över. Det är inte fråga om en ny befolkning utan man förändrar sin keramik och tillverkar den med små gropar. Detta gör att keramiken inte spricker lika lätt vid bränning. Det finns tecken på en förbuskning av landskapet. Betesmarker blev åkrar, skogar blev betesmark.

2800 fkr En klimatförsämring påbörjas. Kallare och fuktigare. Boplatser vid Urvalla, Sjömo, Körartorp. Vid ca 35 m ö h.

Körartorp: Boplats från ca 2000 fkr. Ca 34 möh. Vik till Littorinahavet. Pilspetsar, krukskärvor, djurben, människoben tillhör fynden. Gropkeramiskt, dubbelboplats. Sälben

Sjömo – Sjölunda: Boplats med keramik och stenföremål.

Korn, vete, hasselnötter, bönor och ärtor odlas. Det sker en samhällsomvandling under denna tid. Skogarna minskar medan åkrarna ökar. Att Käglan kan räknas till ett gränsområde ser man redan nu. Jägarstenåldern finns fortfarande kvar norr om Käglan.

Stridsyxekulturen är det namn som vetenskapen har gett perioden. Stridsyxan var tillverkad i bergart som diabas och porfyrit. I gravarna finns gravgåvor och de döda var klädda i fina kläder, ofta med bärnsten. Männen hade en stridsyxan med i jorden. Man begravde i träkista, ofta med en stensättning. Huvudet var vänt åt öster. Mot soluppgången. Man kan ana en organisation och samhällsordning.

Kopparstenåldern 2300 fkr 1800 fkr

Bronsålder.

Koppar var en ovanlig metall. Käglan ligger i randområdet för den ”civiliserade” världen. Tveksamt om koppar nådde hit. I skogarna ökar björken och gran. Handelsleder skapas.

Äldre bronsåldern 1800 fkr 1100 fkr

Klimatet blir återigen varmare och vi får en blomstrande kultur i Europa. De första svärden dyker upp. Man kostar på sig möda att begrava några få i stenrösen (Gravröse). På Käglan finns möjligen tre, Penningbacken och Rövarkulorna. Man väljer att göra sina rösen där de kan ses.

Yngre bronsålder 1100 fkr – 500 fkr

Bronset var först och främst statusföremål. Man hittar inte bronsföremål vid boplatserna utan snarare i gravar. Man levde alltså fortfarande på stenåldersvis. Strandlinjen ligger på ca 15-20 möh. Det är framförallt korn man odlar men havren börjar odlas i liten skala. Häst och vagn avbildas på hällristningar. Alltså börjar man med vägar. Tveksamt vad gäller Käglan, men en stig över berget torde funnits vid det här laget. Båtarna är större, och är byggda som katamaraner.

Det sker omfattande förändringar vad gäller ekonomi och sociala strukturer. Husen ser annorlunda ut, gravskicket ändras. Gravfältsidén påbörjas. Man bränner de döda. En expansiv period tar sin början i slutet av yngre bronsåldern. En kult uppstår under denna tid.

Guden Ull var solen. Wulthuz var det ursprungliga namnet, som förändrades i fornnordiskan till Ullr. Möjligen till Gull som ordet för guld. Att guld var guden Ulls glans. Detta i och med att w antingen försvann eller kunde uttalas med g. (Åke Ohlmarks, 1972, Våra kungar)

I Hassle deponeras ett stort antal bronsföremål. Ett offer av svärd och sköldbucklor. Prestigevaror offrades till gudarna i första hand. Handel med brons från Europa upphör med bronsåldern. Framförallt för att handelsvägarna vänder söderut till medelhavet.

Inspiration från Skyterna finns, både vad gäller hästens betydelse som användandet av byxor.

Förromersk järnålder 500 fkr – 0

Gravfält, med kremering. Klimatet kallt. Fyndfattig period. Man anpassar sig till situationen. Det kalla och fuktiga vädret tillsammans med ökad betesanvändning skapade en ny landskapsbild. Många nya växter spreds till Sverige. Ädellövskogen minskade. Alm, lind och ask minskade. Gran spreds söderut. Handel med prestigevaror upphör, storgravar likaså. Järnet ersätter bronset, men är fortfarande ganska ovanligt. Trots detta finns tecken på nybrytning av mark.

I Ynglingasagan kommer Oden från Asgård och slår sig ner i Svealand. Oden har skapats av Wodin men kunde också uttalas Godin. Är ordet Gud kommet från Odin, eller tvärtom? Det finns en kult kring gudinnan Nerthus. En moder jord. Guden Njord, eller Njärd torde vara densamma. En fruktbarhetsgud. Här kanske ursprunget till Närke. Nerthus rike, Njärds rike, Närs rike, Närike, Närke. Ursprungligen kan Nerthus man vara guden Ing / Inguaz. Hans hustru kan då kallas Ingunar-Freyr, dvs Freja. Ing är detsamma som Yngve. Men kunde också kallas Freyr, herre, dvs Frö. (Åke Ohlmarks, 1972, Våra kungar)

Keltisk inspiration kulturellt. Kelterna bebodde central- och västra Europa. Men till Käglan nådde inte dess påverkan.

Romersk järnålder 0 – 500

Gårdar har blivit vanligare. Tidigare utnyttjade man marken för bete där det var enklast att använda marken. Under denna tid blev det mer och mer så att man brukade den mark som hörde till gården. Detta gjorde tex att gravar nu ligger i gravfält knutet till en gård eller by. Långhus, gärdsgård, utmark, åker och äng. Klimatet blir varmare och torrare. Det skapade en odlingsexpansion med befolkningsökning som följd. I Europa talar man om folkvandringstid. Många germanska stammar rör sig i Europa vilket ju också leder till romarrikets fall omkring 400. Järnframställning blir vanligare. Med tanke på Käglans närhet till bergslagen kan man nog anta att järnredskap var förekommande.

Inspiration från romarriket. Antagligen med en hel del handel. Med tanke på att handelsvägarna på denna tid gick framförallt på vatten så fanns säkerligen viss trafik på Arbogaån. Det är tydligt under denna period att handeln med Rom är stor. Vi får anta att skinn, ull och päls har varit viktiga exportvaror. Antagligen också järn, bärnsten, bivax, fisk, kött och hästar.

Man kan också se att det under järnåldern har vuxit fram en ny samhällsorganisation. Prestigeföremål återfinns framför allt i enskilda storgravar. Kanske det var prästerskapet som var bronsålderns samhällstopp. Men det är hövdingen som är järnålderns högste man. Närke har antagligen blivit ett hövdingadöme, som en självständig stat.

Fornborg: Urvalla. En så kallad höjdborg, den vanligaste fortifikationen från forntiden. Placerad vid vattenleden Arbogaån. Vad den tjänade för syfte vet vi inte. Den kan ha varit en del i en organisation. Men att vattenleden och borgen har ett samband är uppenbart. Det finns tecken på att platsen för en del borgar har varit kultplatser från bronsåldern.

Yngre järnålder 500 - 800

I Europa härjar den justinianska pesten kring år 500. Man räknar med att en tredjedel kanske upp till hälften av invånarna i Europa dog. Det är inte omöjligt att samma farsot härjat i landet. En tydlig ekonomisk regression är tydlig arkeologiskt. Man har också sett att innehållet i gravarna förändras drastiskt omkring 500.

Hedlandskap blir vanligare pga utarmade jordar. Ljung och en ökar. Nu börjar man odla upp de tunga lerjordarna. Från 700talet ser man ett ekonomiskt uppsving. Det var plogen som möjliggjorde odling av lerjordar. Landskapet under denna till börjar mer likna det svenska bondelandskapet som var förhärskande fram till industrialismen. Slåtterängar och hamlade träd för vinterföda till djuren. Åker med gärdsgård. Utmarker med hage, skog och skogsbete.

Stigbygeln börjar användas omkring 700, tusen år efter att den uppfunnits.

När det gäller ortsnamn finns det i bygden några gårdar med namn från denna tid. De är Krämplinge, Lysinge, Frötuna, Ringaby, Sundby, Tuna. I Glanshammar finns också Husby som var en kungsgård. Det berättas att Sveakungen Bröt-Anund byggde gårdar i hela sitt land. Tunanamn på gårdar tillkommer under 600-talet. Man tror att de har varit herregårdar. Man kan tänka sig med tillhörande långbåt. Bryte var en titel på kungens fogde. Ett samband med Bröt-Anund?

595-640 Bröt-Anund (Samtida med kung Olaf i Närke)

620-650 Ingjald Illråde

640 ca Ingjald Illråde bjuder in sju småkungar till faderns gravöl. Bla Kung Spjorsnall av Närke. Han lät dessa brinna inne under gästabudet och ta deras riken under sig.

650 ca Olov Trätälja flyr till Värmland. Närke erövras kanske av Västgötar under denna tid. Möjligen då Olof Trätälja flyr till Värmland. Ivar Vidfamne, skånsk kung blir också kung av Svearna.

Vikingatid 800-1050

En befolkningsökning leder till att man söker sig bortanför norden. Åt öster i vårt område. Åt väster i Danmark och Norge. Bondebygden var tämligen oberörd, även om den födde äventyrare. Det finns teorier om att konkurrensen av gårdar och lämpliga giftermål har fått lycksökare att resa till rikedom och en bättre framtid i Sverige. Dessa vikingatåg inspirerade naturligtvis konstnärligt uttryck och nya vanor.

Helgö i Mälaren har varit ett hantverkscentrum under järnåldern. Omkring 800 blir Birka istället centrum för handel. Man kan tänka sig att Käglan haft kontakt med Birka å ena sidan och götaland å andra. Kan det ha funnits någon handelsstation på Käglan? (Typ Tuna).

Vikingatid byggs antagligen vägen till Oppbåga. Tidigare troligtvis stig

Snorre Sturlasson menar på att Oden var en kung som blev gud först i och med sin död. Asgård skulle varit Asien. Tanken är då att Oden kommer från medelhavet till norden och skapar sig ett rike här. Jag finner det troligt att gamla Uppsala blev denna kults centrala plats. I och med att svearna sen var ett sjöfolk så har denna kult spridits. Vilket fall som helst så kan man anta att hedendomen varit stark norr om Mälaren och att Käglan inte kristnades med Olof Skötkonung. Det dröjde nog in på 1100-talet. I och med att det ligger ett kapell vid Djupdalen så finns möjligheten att det döljer sig en hednisk offerplats på denna plats. Det skulle i alla fall kunna förklara varför det överhuvudtaget ligger ett kapell i skogen.

829 Ansgar och Vitmar kommer till Kung Björn på Birka.

831 Kommer biskop Gauzbert och munken Nithard. Nithard mördas och Gauzbert jagas bort.

850 Ansgar reser tillbaka till Birka och kung Olof.

970 ca kan man tänka sig att Erik Segersäll lyckas bli kung både av svealand och götaland. Man vet inte om Eriksgatan har sitt ursprung så pass långt bak i tiden men det vore ju möjligt. Vilket fall som helst torde en stig över Käglan varit trafikerad. Den båtburne har dock troligen strandat vid Kägleholm och tagit sig landvägen därifrån.

975 anläggs Sigtuna och Birkas betydelse försvinner.

995 Erik Segersäll dör och Olof Skötkonung blir kung. ”Svear och götars konung”

1022 Anund Jakob kung

1050 Emund gamle kung

Bygden kristnas ca 1050-1100. Kallades Edsmads härad.

Medeltid 1050-1521

Kristnandet av Glanshammars härad torde skett tidigt kring 1000-1100. De två socknarna Götlunda och Glanshammar är antagligen äldst. Det kan vara så att häradet var ett hövdingadöme där en underlydande storman rådde. Möjligen kristnades bygden då stormannen valde det. En storman i Glanshammars härad torde ha bott i Husaby om någonstans.

1061 Kung Stenkil

Det finns en stor osäkerhet vad gäller de svenska kungarna under medeltidens början. Man kan ana en maktstrid mellan östergörland och västergötland.

1066 Kung Erik Stenkilsson och Erik Hedningen.

1067 Kung Hallsten

1070 Kung Anund Gårdske

1075 Kung Håkan Röde

1079 Kung Hallsten (igen) tillsammans med kung Ing dä

1084 Kung Blot-Sven som blev vald till kung då Inge dä inte ville företa blot i Uppsala.

1087 Kung Erik Årsäll

1088 Kung Inge dä (igen)

1110 Kung Filippus och Kung Inge dy

1118 Kung Inge dy ensam

1125 Kung Ragnvald Knapphövde i Svealand. Kung Magnus Starke i Götaland.

1130 Kung Sverker den gamle. Väljs till kung.

1156 Kung Erik den helige. ”…enhälligt valdes till kung av landets hövdingar och hela folket… Då han drog genom sitt rike och besökte sitt folk, vek han inte på sin kungsväg för gunst och gåvors skull…” (Den svenska historien del 1, s 216) (ur Erikskrönikan) Låter som ett val vid Mora stenar samt en Eriksgata. Sverker blir mördad på julottan 1156. I Erikskrönikan står att Erik är kung i 10 år. 1150-1160. I och med att Sverker dör 1156 borde dödsåret vara fel eller regenttiden. 1160 är antagligen ett felaktigt år i och med det datum han anses dött. Oavsett kan det vara på så sätt att Erik blivit svearnas kung omkring 1150.

1160 Kung Magnus Henriksson dvs det är han som hugger huvudet av Erik men makten torde ha gått till Karl Sverkersson.

1167 Kung Knut Eriksson. Kol och Burislev nämns som kungar men var de kommer in i bilden vet jag inte.

1196 Kung Sverker Karlsson. Väljs till kung.

1200 Kyrkan får skattefrihet. Det andliga frälset.

1200-tal Eriksgatan Gick från Örebro till Glanshammar – Hagaby – (Offerkasten) – Kungsvägen (Rövarkulorna) Kapellet – (Alternativt Sandudden eller upp på Käglekropp) – (Alt Körartorp eller Skogsvaktarstugan) – Oppbåga. Eriksgatan reds framförallt på vintern när det gick att komma över vattendrag enklare. ”Göra de köp med warandra, den ene i vårt land och den andre på andra sidan Käglan eller i Danmark, då skall man utsätta möte inom en månad.” (Äldre Wästgötalagen)

1200 nämns Djupe dal.

1200-tal nämns Frötuna

1208 Kung Erik Knutsson. Slaget vid Lena.

1210 Slaget vid Gestilren. Sverker stupar.

1216 Kung Jon Sverkersson. Vald till kung.

1222 Kung Erik Eriksson (Läspe och halte). Jon blir den siste i Sverkersätten. Erik är bara ett barn.

1229 Kung Knut Långe Holmgersson. Erik landsförvisas.

1234 Kung Erik Eriksson (igen)

1248 Birger jarl blir rikets jarl.

1250 Kung Valdemar Birgersson. Vald. Stockholm blir landets centrum. Under den här tiden påbörjas en process med beskattning. Att betala skatt till kungen har inte förekommit tidigare. Borgar börjar byggas. Det var framförallt ett försvar man byggde upp.

1265 Nikoalikyrkan i Örebro invigs. Örebrohus torde ha funnits om än i blygsam omfång.

1266 Birger Jarl dör. Han var den siste som kallades jarl i Sverige. En ny tid har tagit sin början.

1275 Kung Magnus Ladulås. Kung efter slaget i Hova där Valdemar besegras.

1280 – Alsnö stadga. September. Magnus Ladulås inför regel att våldgästning inte är tillåten. De kungliga följena förväntade sig att bli omhändertagna och matade. Det var dock problem även efteråt. De som hade råd att ställa upp en riddare fick adelskap. Tillika skattebefrielse. Sverige börjar bli kontinentalt.

1290 Kung Birger Magnusson. Han blir inte krönt förrän 1302. En förmyndarregering med Torgils Knutsson i spetsen regerar.

1291 nämns Cremplinghe.

1296 – Upplandslagen. Nerikar följa kungen på hans eriksgata genom land sitt och så till Oppbåga bro. Där skola Västmän honom med grud och frid möta och honom följa till Östensbro.

1306 Håtunaleken. Kung Birger fängslas av sina bröder Erik och Valdemar.

1310 Vid Hälsingborg skapas fred mellan bröderna. Riket delas.

1311 På tidigt 1300-tal var det missväxt. År 1311 började man med tionde efter några års uppehåll.

1314 finns Glanshammar, Götlunda, Lillkyrka, Rinkaby, Ödeby och Lunger. (Gläntzhamar, Gotälunda, Litzläkirku, Lungyr, Rinkäby och Öija.)

1316 Äktenskap mellan Birgitta Birgersdotter och Ulf Gudmarsson. Han blir senare lagman i Närke och de ägde gods bla Eke i Askersund och Tuna i Ödeby. (Hon flyttade till rom 1349, dog därstädes 1373)

1317 Nyköpings gästabud. Birger ger igen.

1319 0708 Kung Magnus Eriksson tre år gammal. Han blev då både Sveriges och Norges kung. Norge ärvdes från morfar.

1321 Kyrkoherde Styrbjörn överlät sin gård i Uglekil till Julita.

1335 Magnus Eriksson rider Eriksgata. Nygift med Blanka av Nemur. Träldomen avskaffas. Att vara träl och ofri handlade också huruvida man tillhörde en ätt eller inte. Under vikingatiden var ätten stommen i samhället.

1346 fick bönderna i trakten direktiv att leverera humle istället för spannmålstionde.

1350 nådde digerdöden vår trakt.

1350 Magnus Erikssons landslag. Våldgästning förbjuds igen men tämligen verkningslöst. I denna lag finns också kravet på väghållning. Bönderna förväntades göra och sköta om vägarna. Förändringen till detta nya tog lång tid att genomföra och var också en del i att stärka kungens makt. Kvinnans ställning förbättrades. En kvinna skulle ge sitt medgivande vid äktenskap, arvsrätt till halv del mm.

Götalands gräns. Västgötalagen sträckte sig till Oppbåga. ”Mot norr avslutas landskapet mot den förr vilda och fruktade skogen Käglan” (Joel Wikberg, 1967, Glanshammars härad s.14) ”Göra twå män köp med varandra, den ene i wårt land och den andre på andra sidan Käglan eller på andra sidan Kolmården eller i Norge eller i Danmark, då skall man utsätta möte inom en månad.” (Yngre wästgötalagen, tjuvabalken) ” (Joel Wikberg, 1967, Glanshammars härad s.16)

Lagman i Östergötland, Gudmar Månsson av Ulfåsasläkten ägde Tuna. Sonen Ulf Gudmarsson gift med Birgitta ”den heliga” Birgersdotter innehade också Tuna.

1356 Magnus Eriksson var kung till 1364 men Erik Magnusson står med i kungalängden 56-59 och Håkan Magnusson 62-65

1364 Kung Håkan Magnusson. Magnus Eriksson avsattes pga dåliga tider. Förlusten va Skåne 1360 och Gotland 1361 bla.

1365 Kung Albrekt av Mecklenburg, samma år rider Eriksgata. (Albrekt är Magnus systerson)

1385 Olof Håkansson står med i kungalängden till 89 men Albrekt till 89

1389 Drottning Margareta (till 1412) Slaget vid Falköping. Kalmarunionen inleds. Dvs nu följer ett århundrade som är tämligen oroligt. I Stockholm bränner man inne ett stort antal svenska borgare. Tyska borgare tar makten i staden. På Östersjön härjar Vitaliebröderna.

1396 Kung Erik av Pommern – Nyköping recess.

1397 Kröntes Erik till kung av alla tre riken.

1401 Erik av Pommern rider Eriksgata. (Möjligen också Margareta)

1404 ägdes Berg på Öya i Wäringen av dansken Finwidh Laffskegh. ”Riddaren Finuidh pantförskriver till Ödeby (Öby) kyrka jord i Sänneboda och i Söderby i Ödeby socken med förbehåll av de dagsverken som utgjordes till hans gård Berg.” (SDHK 16203)

Björnatorp nämns 1426. Björntorp är ett namn som betyder ”Björns nybygge”. Vi kan anta att gården byggdes under medeltiden av Björn.

1434 Engelbrekt gör uppror och tar bla Örebro. Rider med all säkerhet via Käglan.

1435 Engelbrekt mördad. Kung Erik av Pommern

1440 Kung Kristoffer av Bayern

1442 Kristoffer av Bayern rider Eriksgata.

1448 Kung Karl Knutsson Bonde, samma år rider Eriksgata.

1449 Lunger sn uppgår i Götlunda

1457 Kung Kristian I

1458 Kristian I rider Eriksgata.

1464 Kung Karl Knutsson Bonde (igen)

1465 Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson Oxenstierna och Erik Axelsson Tott riksföreståndare

1467 Kung Karl Knutsson Bonde (igen)

1470 Riksföreståndare Sten Sture dä

1471 – I ett protokoll från rådstugan i Arboga kan man läsa om en oxstöld på Käglan. "Den närbelägna rövarborgens män, dömdes i Arboga 1471 till döden, efter en nattlig stöld inne i staden av 20 oxar. Dessa >ransmän< som de också kallas, är inga mer eller mindre än Erik Karlsson Vases män som under en uppmarsch till Dalälven, hejdats av dalkarlarna, under Sten Sture och ”vederfarits ett blodigt nederlag”! Visa av bedriften drog sig förlorarna söderut och upplöstes i Arbogatrakten. Då de hemmavid var banlysta sökte de skydd uppe på Käglan. Rövarborgen blev utgångspunkt för deras överlevnad och här skall endast anges, vilka som 1472, satt i Arboga Ting och vilka de anklagade var. Rättens ledamöter var bl.a., Bengt Skrädare, Lars Rambo, Erik Finne, Hans Krokfot, Olaf Smidh, Marten Fiz, Swen Tigilslagare och Hulken Strömingh. Dömda blev: Hemming Brem, Torkel Pedersen, Martin Järnskägg. -Åklagare: Hans Jönsson." (http://www.varingen.se/kagleholmsslott.html)

1497 Kung Hans

1499 Hans rider eriksgatan

1501 Riksföreståndare Sten Sture dä (igen) (Har varit i Fellingsbro)

1504 Riksföreståndare Svante Nilsson Sture

1512 Riksföreståndare Sten Sture dy

1513 - ”Munkarnas fäbod”. Nämns 1513.

1520 Kung Kristian II och Stockholms blodbad

1520 besöker Kristian II Kärsta

Vasatid 1521-1611

1521 Kung Gustav Vasa

1526 mars Gustav Vasa rider Eriksgata..

1500-tal. Fattiga tider under Gustav Vasa

1549 Fogden på Tuna gård Anders Eriksson

1554 Tuna heter nu Kiäggelholm. Skemme 1554

1559 ny fogde på Kiäggelholm

1560 Kung Erik XIV

1561 kunglig förordning som ålade bönderna vägskötsel och skjutshållning. Kraven ökade under 1600-talet. Förordningen fanns kvar in på 1900-talet.

1569 Kung Johan III

1570 Älvsborgs lösen

1571 missväxt

1575 Glanshammars härad förlänas till Cecilia Vasa, ”Grevinnan av Arboga”.

1580 startade immigrationen av finnar. Några kom till Götlunda. Samma år nåddes Arboga av Pest.

1592 Kung Sigismund

1599 Kung Karl IX

1609 - Karl IX red eriksgatan. ”Följets tät utgjordes av kungens livhästar med gula och blå silkestäcken. Efter dem kom härpukor och 12 trumpetare med fanprydda silvertrumpeter. Sedan två stallmästare till häst följda av 80 hingstridare, tre och tre tillsammans på ståtliga hingstar och klädda i kostbara tyger samt rör och värjor. Därefter red hovmarskalken följd av hov- och kammarjunkare samt adeln och ridderskapet i varje lagsaga. De var pliktiga att följa kungen så lång deras lagsaga sträckte sig. De red tre och tre tillsammans; alla med förgyllda rör och värjor, uti kosteliga siden- och sammetsklädningar med silver och gullsnören besatta, på halsen havande stora tunga gullkedjor med kosteliga perleband och ståteliga fjädrar uti hattarna. Deras selar, betsel och tyg, som på deras övermåttan sköna och kosteliga hästar lågo, var beslagna av silver och gjorda av sammet med kosteligt perlestickat arbete. Därefter kom krigsöversten till Livland, kungens söner samt därefter kungen själv med lakejer och drabanter löpande efter sidorna. Efter kungen följde sex kammardrängar och så drottningen och prinsessorna i en vacker vagn täckt med gyllenduk och silverbeslag, dragen av sex grå hästar och följd av 15 hingstridare och därefter en mängd vagnar med hovfruntimren. Så kom tre fanor och ryttare, sekreterare, kamrerare, räntmästare, notarier, officerare med flera som beklädde höga ämbeten vid hovet. Efter detta kom köksmästare, vinskänkar, kockar, samt många andra och hela trossen. Som avslutning eskorterades följet av kungens livgarde. Det gick som ett sken och ljus av silver och guld, pärlor och ädelstenar, som prydde följets kläder, tyg och rustningar. Det lyste som solen, även på den mulnaste dag. (Källhänvisning|Fellingsbroboken 2004)

Stormaktstiden 1611-1680

1611 Kung Gustav II Adolf

1613 Älvsborgslösen 2

1616-1619 – uppgifter om köp av oxar i Fellingsbro. Oxdrift var förr ett inslag över Käglan. Oxar föddes upp och drevs till Bergslagen och städer för att slaktas till vintern. Framför allt drevs oxarna på sensommaren och höstkanten, då det ju fanns bete utmed vägen. De såldes sedan till slakterier i städerna. Örebro var en knutpunkt i driften mot norr. 2000-7000 oxar om året är rimligt antagande och omkring hundra i en flock. Många av dessa djur skulle till Mälardalen och således via Käglan och Oppbåga bro. Denna trafik var som störst under 1500- 1600-talet. (Fellingsbroboken 2008)

1630/31 missväxt

1630 tal – Ny bro byggs i Oppbåga. Storbron. Kungsbron används parallellt i nästan 300 år. Samtidigt ungefär byggs Storbron vid Frötuna.

1632 – missväxt

1632 Drottning Kristina

1646 Kristina i Fellingsbro

1649 – missväxt

1649 Gästgiveriförordning. Resenär kunde kräva husrum och hästbyte.

1650/51 – missväxt

1651 – Petter Schaij i Arboga köper Lysinge som bebos av Lars Hansson. Ett kronohemman för 200 riksdaler

1654 Kung Karl X Gustav

1660 Kung Karl XI

1662 – missväxt

1663 – Säljer nämnde Petter Lysinge och del i Oppbåga till Cleas Danckwardt Lillieström.

1600-tal Magnus Gabriel De la Gardie

1672 – missväxt

1673 – missväxt

1673 Karl XI rider Eriksgata, dock motsols och inte enligt medeltida väg. Via Oppbåga och till Glanshammar.

1674 – missväxt

1675 – missväxt

1677 – missväxt

Karolinertiden 1680-1721

1681 kungen Karl XI gästade Sickelsjö och nedlade en större björn.

1684 4/2 – Karl XI:s dagbok: ”Den 4 drog jag till middagen till Örebro och så till qvällen öfver Carlsskoga till Christinehamn” Resans början var kungsgården i Kungsör. Karl XI var ofta i Kungsör och lär ha passerat Käglan vid ett flertal liknande fall. Den 8:e rider Karl XI tillbaka från Örebro till Kungsör.

1695 frosten tog -

1695 Skougmåsen, Smedstorp, Frötunanäs, Årrkijlen

1696 – missväxt

1697 – missväxt och farsot

1697 Kung Karl XII

1698 – missväxt och farsot

1699 år av missväxt

1707 - svag skörd

1709/10 – missväxt och farsot

1710 - Pest i Österhult Götlunda

1711 - männen utkallade vid skörd, kvinnor fick skörda

1711 - Pest i Djupdalen 4-6 personer dör.

1717 - farsot koppar bland barn

1718 - Drottning Ulrika Eleonora

1718 – De sista dagarna av året gick dragoner över Käglan. Rastade i Fellingsbro på nyårsafton.

1719 – drabanterna (elitförband) bestående av officerare passerade 8 eller 9:e jan. På väg till Arboga. Med följde också livgardesskvadronen.

1719 januari – Genom Sverige från Uddevalla till Stockholm kom ett sorgligt följe. Karl XII liktåg. I sträng kyla färdades en vagn med en ekkista med den balsamerade kungen. Vagnen hade utbytbara hjul till medar. Vagnens bärande del hängde i läderremmar för att mildra skakningar. Man valde den norra vägen, vilket innebar vägen över Käglan.

Morgonen den 16:e januari avgick följet från Örebro för den långa etappen över Käglan på 4 mil. Sent på kvällen gick man över Oppbåga bro vidare till prostgården i Fellingsbro.

Följet utgjordes av 280 personer, 464 hästar, plus de 6 svarta hingstar som drog likvagnen. 119 vagnar och slädar. Överste Törnflycht styrde över de 176 soldater som följet bestod av. 8 underofficerare, 127 man, trumslagare och pipare samt en profoss. Hovmarskalken von Düben stod för hov och stallstaten med 50 personer. Ecklesiastikstaten, konsistoriet hade sina representanter. Köksbetjäningen bestod av köksmästare, kontrollör, två mästerkockar, två köksgesäller, två köksdrängar, kökspojke, kopparskurerska och en tennskurerska. Med fanns också en hovbokhållare, taffeltäckare Johan Hultman, livknektar, sadelmakare, livskräddare, stalldrängar mm.

1719 – missväxt

1720 - Kung Fredrik

1721 – missväxt

Frihetstiden och den Gustivianska eran 1721-1809

1722 - Fredrik reser till Loka via Oppbåga

1723 – klent

1725 - Käglan gräns

1741 – missväxt

1744 – Lillkyrka börjar föra husförhörslängd.

1746 – 14 juni. Fellingsbro, kvart 5. Här uppehöllt oss ett oförmodeligt åskedunder, med en svart sky och starkt slagregn. Käglan, en stor skog av mager sandhed, och höga tallar, låg emellan Fellingsbro och Glanshammar. Violstenarna, som märktes genom sin röda färg, lågo många på Käglan, och gåvo en angenäm lukt efter regnet. Linnea stod här i myckenhet på skogen, och begynte nu slå ut sina angenäma blomster. Västgötar mötte oss trenne stycken, som drevo 21 löse hästar, lastade med västgötegods: var och en häst hade en påse av grovt bastunät bunden om mulen, att han icke på resan skulle uppehålla sig med betande vid vägen, och likväl äga fri andedräkt. Bål lågo åtskillige på ömse sidor om vägen på Käglan, till åminnelse av åtskillige här på skogen förolyckade människor; ty lantmannen har en gammal sed, att på de ställen, där någon olyckligen omkommit, kasta en käpp, gren eller sten, varav desse bålen uppkommit och ständigt vid makt hållas. (Carl Linneus 1746 – Västgöta resa.)

1751 Kung Adolf Fredrik

1752 AF reser till Loka via Oppbåga

1756 – missväxt

1757 – missväxt - Lagen om storskifte

1761 AF reser till Loka via Oppbåga. 30 juni sex på kvällen lämna AF Fellingsbro krog för att på fyra timmar ta sig till Bofors. Det var hettan som gjorde att man reste på kvällen. Via Storbron upp över Käglan. I Fellingsbro hade man uppbådat 280 hästar till denna kungliga skjuts. Och att ta sig sju mil på fyra timmar krävde hästar att byta mellan. Genomsnittlig hastighet på 17km/h. Över tämligen backig teräng. När kungen avreser (liksom kom till Fellingsbro) saluterade brukspatron Jacob Swedenhielm med sex kanoner.

1763 Käglan gräns

Körartorp 1764

1765 Käglan gräns

Urvalla storskifte 1765

Frötunahult 1771

1771 – missväxt

1771 Kung Gustav III

1772 G III reser till Loka via Oppbåga, på sommaren tillsammans med ledande män i mösspartiet. I Loka planeras planerna på omstörtningen. På återresan stannar man 12 juli i Vesslingby för aftonvard.

1781 – Milstenen vid Djupdalen sätts upp.

1783 skogsskifte i Urvalla

1783 år av missväxt

1700-tal – Lasse-Maja lär för övrigt ibland arbetat som oxdrivare. (Fellingsbroboken 2008) Möjligen över Käglan, att han rest över Käglan är rimligt med tanke på att han uppehöll sig i trakten Örebro-Arboga – Bergslagen.

1786 Storskifte Skämme

Rågångsförrättning

1789 Rågångsförrättning Björntorp, Lysinge, Munkaboda. (Vargmossen och söderöver). Text ”Kubs körka, gammalt röfvarnäste”

1792 Kung Gustav IV Adolf (Gustav III mördas)

1807 lagen om enskifte

1808 – missväxt

Nationalromantiken 1809-1895

1809 Sverige förlorar Finland

1809 Kung Karl XIII

1810 Jean Baptiste Bernadotte väljs som kronföljare i Örebro

1815 fred

1818 Kung Karl XIV Johan

1826 – missväxt

1827 – lagen om laga skifte

1832 – missväxt

1833 Laga skifte

1820-tal ”Vad tycker du om den här skogen, Albert, sade resesällskapet, under det de fortforo att åka från Fellingsbro och kommo in på skogen Käglan. Orden yttrades med en nästan smekande röst; hon tyckte förmodligen det var ledsamt att på så länge sakna samkväm. Serganten såg åt hennes sida och tänkte: hon har dock sinne för det sköna i landet?” (Carl Jonas Love Almquist, 1839, Det går an.)

1838 – missväxt

1843 – Skola i Karltorp, Den första skolan i Lillkyrka.

1844 – missväxt

Laga skifte i Urvalla 1844

1844 Kung Oscar I

1846 - näringsfrihet

1845 – missväxt

1849 - Oskar I passerar Käglan.

1851 blid vinter, kall regnig vår, särdeles regnig sommar och höst

1852 – missväxt blid vinter, kall blåsig vår

1853 Kolera i Götlunda bla Torpstång

1853-54 Laga skifte skog i Orrkilen

1857 Laga skifte Torpstång

1857 Kung Karl XV

1858 Novellen ”Swenska röfwarehöfdingen Ivar Munk. En historia från Käglan” kommer ut. Författare Maximilian Axelsson. ”Käglan kan hwarken beröma sig af Kinnekulles rika wextlighet eller af Ombergs wida utsigt; men den är ändå ett skönt berg, der än de höga furorna wända sinnet till djupare allwar, än björk och fur i förening gifwa det en gladare stämning.”

1859-60 laga skifte Sjömo

Bygden år 1867.

1864 skrået avskaffas

1867 – missväxt

1868 år av missväxt

1868 tiggaren Munklösa svalt ihjäl på Käglan.

1872 Kung Oscar II

1881 Käglan gräns

Björntorp Laga skifte 1882

1888 Södra huset på Skogsmossen byggs av Per Erik Granat.

1890 sista stångjärnshammaren i Oppbåga stannar.

Industrialismen 1895-1930

1897 kommer Hilding Celander till Lillkyrka och forskar kring landsmål och folktro. Resultatet blir boken (Närkiska folkminnen, från Lillkyrka och Vinön. 1922, Hilding Celander)

Björntorp laga skifte skogen 1901-03.

1905 – till 1925 bor lärarinnan i Björntorp skola med familj i Allis stuga i Mosstorp. Vägen till skolan och arbetsplatsen gick över Johanneslund och mossen.

1905 - ett flyttlass går från Lillkyrka till Fänninge. Det är arbetaren Adolf Fredrik Wång med familj som flyttar. Sonen Adolf Hjalmar flyttar 1908 till Stockholm. Hjalmar var anarkist och missnöjd med samhället. 26 juni deltar han i ett försök att mörda den ryska tsaren som är på besök i Stockholm. Men han skjuter generalmajor Beckman och tar sen sitt liv. (Fellingsbroboken 2010)

Laga skifte i Munkaboda 1906-7

1907 Kung Gustav V

1912 – dålig skörd

1912 laga skifte Ugglekilen

1912-14 Laga skifte i Krämplinge

1914 – dålig skörd

1916 – dålig skörd

1917 – missväxt

1918 Spanska sjukan 1918 och 1920

Modernismen 1930-1979

Bygden 1957.

1945 – Alli och Ivar flyttar från Finntäppan till torpet vid mossen i Mosstorp, senare kallad Allis stuga och Mossen.

1950 Kung Gustav VI Adolf

1953 Gustaf VI Adolf stannar till i Fellingsbro. Antar att han reser via Käglan från Örebro.

1967 Vår bygd förs över från Lillkyrka och Götlunda till Fellingsbro.

1972 Jönsson köper Mosstorp

1973 Kung Carl XVI Gustaf

1973 Olle och Ulla flyttar till Björneborg

Telefonen: Björntorp och Kägleborg var de första som hade telefon på bygden. De som ville ringa kunde bege sig till Björntorp och låna telefon. Kjell minns när telefonen kom till Skogsmossen på slutet av 40talet. 2018 kommer telefonnätet läggas ner.

El: Kjell vill minnas att elen kom 1944.

Postmodernismen 1980-

Bygden idag.

1984 Carl XVI Gustaf eriksgata (Frågan är om man reser över Käglan?)

1995 Järnvägen byggs över Käglan. Stor utgrävning av stenåldersboplats i Skogsmossen.

1998 ca Bussar börjar trafikera Käglan då järnvägsstationen är nedlagd i Fellingsbro.

2010 O-ringen är förlagd under en dag vid Kägleborg. Denna dag regnade det ca 90 mm på Käglan.

Midvinterrallyt går förbi Kägleborg och Björntorp. Bla Mikael Persbrant och Saabryssen deltar.