Kägleholm

From Käglans bygdeförening
Jump to: navigation, search
Kägleholm slott - Suecia antiqua et hodierna

På halvön, Kägleholmslandet låg på medeltiden frälsehemmenen Tuna och Öja. Ödeby kan ha fått sitt namn efter Öja. Tuna bytte på 1500talet namn till Kägleholm. Idag finns ruinen efter slottet kvar, liksom ett av de medeltida husen

Den första kände ägaren till gården var Gudmar Månsson. Sonen lagmannen Ulf Gudmarsson tar over garden. Han var gift med den heliga Birgitta och de bodde mest på Ulfåsa. Ulf var lagman i Närke 1330-1343. Efter en pilgrimsfärd till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien 1343 drog han sig tillbaka till Alvastra kloster där han dog året därpå. Efter hans död flyttade Birgitta från Sverige.

År 1541 köpte Gustav Vasa Kägleholm gård av Karin, som var gift med Bengt Skrivare. Vasa tycks i sin tur ha överlåtit gården på sin hustru Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Efter hennes tidiga död 1551 kom gården genom byte till hennes bror, Sten Eriksson (Leijonhufvud). Denne var för övrigt den lycklige som undkom döden när Erik XIV gav order om att "döda alla utom herr Sten" i det så kallade Sturemorden år 1567.

År 1674 ärvde Magnus Gabriel De la Gardie Kägleholm efter sin mor, Ebba Brahe. Även fast hans maktställning vid den här tiden redan börjat vackla och hans ekonomi inte var vad den brukat vara påbörjade han ett stort slottsbygge på gården. Vid den här tidpunkten höll han även på med dyrbara inredningsarbeten på Karlbergs slott i Uppland.

I juni 1674 gick man igenom byggnadsplanerna när familjen De la Gardie besökte Kägleholm och byggnadsarbetet startade direkt efteråt. Ledare för bygget var under en längre tid tysken Frans Stimer. Man är lite osäker på vem arkitekten bakom Kägleholm är, man har hela tiden trott att det var Jean De la Vallée, men Tord O:son Nordberg har kommit fram till att även Nicodemus Tessin d.ä. har gjort väsentliga ingrepp i utformningen av trapphus, fasader samt tornhuvar.

På huvudbyggnaden, med visst bevarande av äldre murverk, uppfördes en tredje våning och ett nytt trapphus placerades i mitten av byggnaden. Framför byggnaden uppfördes en terrass ovanför en stor kullerstensbelagd borggård som var inramad av flyglar vilket gjorde att gården blev helt inhägnad. Han använde många hantverkare, bland annat så utförde den kände stuckatören Carlo Carove praktfulla stucktak, Georg Baselaque stod för skulpturer och snickerier och målaren Henrik Köpke utförde väggmålningar.

Ödeby kyrka - som ligger alldeles i närheten av Kägleholm - lät han förövrigt riva, förutom tornet som han sparade, och uppförde istället ett nytt långhus och kor. Han skänkte många av sina målningar till kyrkan, som han lät hämta från sina andra slott - kanske för att rädda så mycket som möjligt undan reduktionen.

Magnus Gabriel De la Gardie dog 1686.

Under reduktionen drogs Kägleholm in till kronan som förfogade över slottet åren 1688-1690, varefter Gustaf Adolf De la Gardie, son till Magnus Gabriel och hans hustru Maria Eufrosyne, återfick slottet. Maria och Magnus Gabriel fick sammanlagt 11 barn, dock blev bara tre av dem vuxna, Gustaf Adolf och två döttrar. Maria Eufrosyne var syster till Karl X Gustav och kusin till drottning Kristina.

Efter Gustaf Adolf De la Gardies död 1695 övergick slottet till hans hustru Elisabet Oxenstierna som två år senare sålde egendomen till Eva Horn som år 1700 överlät godset till Hedvig Ebba De la Gardie. Därefter har några av följande släkter ägt egendomen: Soop, Feif, Odelström, Åkerhielm, Tersmeden, Wegelin, Lallerstedt, Ekelund och Lindroth.

Under Karl XII:s krig inkvarterades ryska krigsfångar i Kägleholm, och 1712 brann huvudbyggnaden, visserligen stod murarna kvar men branden förstörde det som fanns kvar av inredningen.

De utgrävningar man gjorde på 1930-talet har visat att slottets källarvåning innehåller stora delar av ett rektangulärt stenhus som uppfördes i två etapper under senmedeltiden. I slutet av 1500-talet eller i början av 1600-talet byggdes stenhuset om, bland annat försågs huset med hörntorn. Från De la Gardies tid finns idag ungefär halva norra flygeln kvar. Den användes länge som förrådslokal och potatiskällare fram till 1952 då en familj inredde den till sommarbostad.

Källor

http://www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=155